(Utdrag ur Statsvetenskaplig tidskrift, nr 4/2011)
Enligt Högskoleverkets analys av Statistiska centralbyråns statistik (SCB) viker lärare och forskare vid universitetens och högskolornas humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteter 33 procent av sin arbetstid till att forska och tre procent av arbetstiden åt att ansöka om forskningsmedel (vilket alltså motsvarar knappt en tiondel av den tid som ägnas åt forskning).[1] Var just statsvetenskapens lärare och forskare hamnar går inte att avgöra av Högskoleverkets studie, eftersom den bara redovisar siffror på aggregerad humanistisk-samhällsvetenskaplig nivå. ”Känslan”, som SCB inte mäter, säger mig att det i våra korridorer viks mer än de på pappret lite futtiga tre procenten åt att äska medel. Men den känslan är kanske kopplad till ett annat svårmätt fenomen: hur de där tre procenten lyfter från den beviljade ansökarens axlar men tynger den avslagnes.
Enligt Högskoleverkets analys av Statistiska centralbyråns statistik (SCB) viker lärare och forskare vid universitetens och högskolornas humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteter 33 procent av sin arbetstid till att forska och tre procent av arbetstiden åt att ansöka om forskningsmedel (vilket alltså motsvarar knappt en tiondel av den tid som ägnas åt forskning).[1] Var just statsvetenskapens lärare och forskare hamnar går inte att avgöra av Högskoleverkets studie, eftersom den bara redovisar siffror på aggregerad humanistisk-samhällsvetenskaplig nivå. ”Känslan”, som SCB inte mäter, säger mig att det i våra korridorer viks mer än de på pappret lite futtiga tre procenten åt att äska medel. Men den känslan är kanske kopplad till ett annat svårmätt fenomen: hur de där tre procenten lyfter från den beviljade ansökarens axlar men tynger den avslagnes.
Hur
mycket tid lärare och forskare ägnar åt sociala medier blir kanske en uppgift
för kommande SCB-enkäter – för några tycks dessa verktyg för den tredje
uppgiften ta mer än tre procent av arbetstiden i anspråk, illustrerat i en text av Cecilia Garme om svensk politik, svenska statsvetare och Twitter, publicerad i Statsvetenskaplig tidskrift nr 4/2011
MAGNUS
ERLANDSSON
INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER,
MALMÖ HÖGSKOLA
[1]
Högskoleverket (2011), Tio procent av
forskningstiden ägnas åt att ansöka om forskningsmedel, 2011-11-22, rapport
byggd på statistik från Statistiska centralbyråns undersökning om forskning och
utvecklingsverksamhet vid universitet och högskolor (http://www.hsv.se/download/18.7dac986013389229f6e80003415/statistisk-analys-ansokan-FoU-medel-2011-11.pdf).
